Bilder!

Jag och Elder Krylborn på senaste transfer meetings! 

Jag och Sister Cruz

Huddersfield älskar mig så mycket att de har satt mitt (vårt) namn som ett märke!!

 En dag då det kändes som sommar!

 Doying and I

Wet and cold

Rumpnisse

Några randoms från veckan:

- Såg en liten flicka som på riktigt såg ut som en av rumpnissarna ur filmen Ronja Rövardotter!  

- Sister Cruz: "Look at my new brush teeth! " 

- "Sometimes hard times might be leading us to something better or saving us from something worse"- Emma Asare-Addo (ward member)

Hej underbara, fina ni! Hoppas ni alla mår bra och njuter av det vackra vädret. Som vi har här borta i alla fall. Mehe. Går utan strumpbyxor idag och bländar alla med mina vita ben men jag tänker att eftersom det mammas gener som gett mig min vita hy och hon är engelsk så borde folket här i England kunna ha överseende.

Bra veckan, tuff som vanligt men bra! Vi har haft flera undersökare att träffas med denna veckan, flera undersökare som har "flogged"/ inte varit där på våra utsatta tider men vi har kämpat på. Jag kom på att jag inte har berättat om Michael. Underbara Michael!

Så för en och en halv vecka sedan var jag och Sister Cruz ute (som alltid) och vi skulle bege oss till en medlem för att äta middag men vi tänkte att vi skulle bege oss dit lite tidigare så att vi skulle ha tid att kontakta folk på vägen. Något som vi inte varit så duktiga på hittills men som vi ständigt arbetar på. Så vi går och ska precis korsa en väg, en liten en, men ändå en väg. En svart man kommer från andra sidan och ska korsa också. Som regel brukar jag inte kontakta människor när man korsar en gata, det är ganska konstigt att stå mitt i gatan. Men ibland måste man "man up" och bara göra allt man kan för att prata med alla. Så jag gjorde det. 

Visar sig att han är jättehärlig och snäll och intresserad. Vi träffar honom två dagar senare ( han kunde inte komma till kyrkan på grund av jobb) och nu en och en halv vecka senare har han varit i kyrkan, vi har träffat och undervisat honom flera gånger och han vill döpas!! Vi har satt ett datum på den 22 juni och han vill verkligen lära sig och han har sagt saker som "I wish I can get as much faith as you have" och "I really do want to change my life" och han bara är gryyyyym. Han är från Ghana vilket är coolt för vi har medlemmar här som är från Ghana. Så nu känner ni Michael.

Vi har några fler som vi arbetar med just nu men han är den som utvecklas mest just nu. Och utvecklas snabbast. Denna kommande vecka ska vi arbeta på att hitta fler nya undersökare, bli bättre på att undervisa människor som vi pratar med på gatan och vid dörren och bara arbeta hårt.

På min mission (och i livet egentligen) vill jag alltid kunna se tillbaka på mig själv och kunna säga att jag är en bättre missionär nu än jag var då. Att jag kan se en utveckling hos mig själv och konstant växa! Och jag vill inte vara en missionär som behöver ursäkter. Ursäkter är för lata människor. Not for me. Have fun, love everyone but work hard and focus on the work!

Jag älskar er och saknar er!
Love,

Sister Stromberg.

Nästa vecka är transfers så vänta med att skicka brev om ni skriver till lägenhetsadressen! Vet ej vad som kommer hända med transfers, kommer troligtvis stanna men man vet aldrig! Och P-day är på tisdag nästa vecka på grund av transfers!

"the young people just go around having babies and getting boyfriends"‏

Skrivet: 2013.05.28

Detta sa en av våra underbara undersökare. Hon är en gullig äldre dam. haha

Har ingen tid alls att skriva ett långt mail till alla idag, men jag hade en underbar födelsedag förra veckan och vår vecka slutade riktigt, riktigt bra så vi ska fortsätta på det viset. Fick 6 nya undersökade under helgen och hoppas på fler denna veckan! 

Jag mår bra och jag och Sister Cruz arbetar väl ihop!

Älskar och saknar er

Sister Stromberg

Some weeks are better than others!‏

Skriven: 2013-05-20

And this was definitely not one of the best weeks I've had on my mission BUT it was a hard working week and I still learned a lot and this coming week will be so much better! Why? Because we'll.... vänta lite nu. Insåg precis att jag skrev på engelska. heeeh. My bad. Men vi ska i vilket fall som helst se till att denna kommande vecka blir grym! Och det ser ut som om det kan bli en riktigt bra vecka faktiskt!

Åh och just det. Det är en förändrad kvinna som skriver till er idag. Med betoning på kvinna. Numera är jag ingen oansvarig tonis utan gediget vuxen! Igår kväll när vi var i lägenheten försökte jag komma på något galet som jag kunde göra som ett avslut på min tid som 19-åring men det enda missionary appropriate som jag kunde komma på var att springa upp och ner för de tre trappor vi har i huset. Ja det är ett hus, ett fint gammalt minimalt radhus av sten med fyra våningar och en jätteläskig källare! Men ja så jag sprang upp och ner några gånger, försökte skrämma Sister Huang men misslyckades och sen slutade det med att jag skrev en lista på saker som jag skulle och inte skulle göra som 20-åring.

Kan inte komma ihåg listan helt men här är en del av den:

When I am 20:
~ I will not spill drinks all over myself (eftersom det har hänt två gånger under den senaste månaden. En gång på busstationen. Det kom överallt på mig. inte mitt stoltaste ögonblick)

~ I will learn how to say "Your cow is ugly" in 10 languages (Jag kommer hålla er uppdaterade på denna!)
~ I will learn how to play 20 hymns from hymn book

~ I will dance every day before breakfast

~ I will start saying the word spectacular

~ I will sing every time I shower

~ I will love everyone and be happy all the time

Det är de jag kan komma ihåg just nu. 

Så veckan började inte så bra och sen fortsatte den lite i samma takt. Vi hade två undersökare som vi fick släppa och vi har en ytterligare som vi troligtvis kommer behöva släppa den här kommande veckan. Aldrig kul när man kan se så mycket potential i folk! Vi har varit ute och försökt hitta mycket folk men det har inte varit särskilt framgångsrikt men vi har insett att vi behöver planera mer effektiva sätt och arbeta bättre ihop vilket det känns som vi har lyckats bra med!

Det tar ett tag innan man blir helt bekväm med sin kamrat men det känns som om jag och Sister Cruz har börjat bli det nu. När man har lärt känna varandra bättre och kan skämta mer och ha kul ihop. Vi håller fortfarande på att försöka arbeta bättre ihop men vi är öppna med varandra och vill båda arbeta så det känns bra! Något som inte är lika positivt är Sister Cruz's knä. Hon ramlade flera månader sen och skadade sitt knä riktigt illa så hon blev förflyttad till ett område med bil och nu är första gången som hon har börjat gå mycket igen och det har inte varit helt smärtfritt. Så vi har fått gå hem tidigare några gånger eller fått byta våra planer de dagar då vi hade planerat att gå mycket. I början frustrerade det mig ganska mycket för jag vill ju jobba och jag vill hitta de människor som är redo att höra vårt budskap men det är viktigare att hon mår bra och faktiskt kan gå utan att ha ont. Så vi får tänka mycket på hur mycket hon klarar av. Det är  synd för jag vet att hon vill arbeta men hon kan inte gå 5 timmar på en dag och upp och ner för trappor. Och det är något som vi far acceptera och arbeta runt. Ska försöka se om det finns något som kan hjälpa denna veckan då det har blivit värre.  

Meeen annars har det (förrutom faktumet att vi inte hade en vidare bra vecka) så var det en rolig vecka! Det är riktigt kul att vara fyra systrar i en lägenhet. haha. Sister Doying (min första kamrat, kommer från Connecticut men är född i Japan och är här som mandarintalande) och sister Huang (fran Taiwan som bara varit ute i en månad) har rummet längst upp som deras study room och jag och Sister Cruz har rummet näst längst ner (vi går aldrig ner i källaren). Jag har lyckat skrämma Sister Huang två gånger denna veckan och det resulterade i att jag låg på golvet och skrattade mitt hyperventilerade fula skratt. Hon är så skön! Så hon och Sister Doying har försökt ge tillbaka men inte riktigt lyckats än. Jag försökte skrämma henne igår igen och gömma mig i hennes garderob men det blev så varmt att jag inte orkade vänta. antiklimax. Och vi alla sover i våningssängar i samma rum. Påminner mig om när vi bodde på Björngatan när det ett tag var Carro, Vanessa, jag och Ollis i ett rum. Älskade det! 

Har studerat mycket i bibeln den har veckan och jag måste säga att bibeln är så otroligt cool! Allt som finns att lära sig och hur man kan se att mormons bok och bibeln stöder varandra! Det är så mycket som jag vill studera, sååå mycket information som jag vill kunna. Men det kommer ta tid och jag läser mycket i Mormons bok också för att det är ju det vi koncentrerar oss på som missionärer. Mormons bok är boken som bevisar att var kyrka verkligen är Kristi kyrka och att Josef Smith var en sann profet.  Alla som läser i den med ett uppriktigt sinne och hjärta kan veta sanningen därav. Det är egentligen såååå simpelt. READ THE BOOK I TELL YA. Det är så jag känner för att skrika till folk ibland. You want to know if it's true? Don't just listen to us. Read it. Pray about it. Test it.

Jag älskar att vara här. Det är tufft och segt ibland men hjälpe mig vad jag älskar människorna här. Människorna vi träffar och undervisar och medlemmarna. Det är fina grejer det här. 

Nu måste jag gå. Jag bjöd på ett långt mail denna veckan, dock inga bilder- men snart förhoppningsvis. hehe. 

Jag mailar på tisdag nästa vecka! Älskar er och saknar er!!
with love,

Sister Maggis Stromberg,

Från 10 till 1

Skrivet: 2013-05-13

Hej kära ni!

Det var jättehärligt att prata med några av er igår! Jag trodde faktiskt att det skulle ge mig hemlängtan men det känns bra. Jag är glad över att vara här och jag fortsätter att arbeta på. 

Så den här veckan har varit lång men också riktigt bra. Har gått från att tänka på alla saker som min kamrat gjorde som irriterade mig till att uppriktigt uppskatta att ha henne som kamrat. Det tog mig några dagar av att hela tiden tänka goda saker om henne. Jag fick nästan tvinga mig att se de goda sakerna istället för de irriterande men nu känns det riktigt bra! Vi hade till och med en undersökare i kyrkan igår. Yeeeeaaa! Gick från att ha 10 undersökare i kyrkan i Huddersfield 2 till att ha 0 första veckan här i Huddersfield 1 men igår hade vi alltså 1! Så det går framåt. haha.

Vädret förra veckan var helt underbart. Kunde gå utan strumpbyxor några dagar men nu har det börjat regna igen men men. 

Ah, kul grej! En av familjerna här i församlingen har en son på mission. Han är i Provo MTC och jag fick reda på att han ska till Grekland och är i samma grupp som Jesper Johansson och Michelle Nilsson! Elder Meade heter han. Åh och berättade jag att jag träffade Mathias Krylborn- numera Elder Krylborn- på the transfer meetings? Det var såå kul!

Den här veckan kommer bli grym. Vi kommer arbeta hårt, hitta fler människor, undervisa de vi har och bara ha en bra vecka. 

Hoppas ni har det bra var och en,
Saknar och älskar er,

/Maggis- Sister Strömberg 

Hola mi familia!‏

Skickat: 2013-05-07

Mi nueva companiera es de Espana. 

Fast tyvärr kan vi inte ha språkstudier där hon lär mig spanska eftersom hon behöver lära sig bättre engelska. Men jag tycker om att tänka att bara genom att vara runt omkring henne så blir jag mer spansk och lär mig språket automatiskt. Hon heter Sister Cruz och har varit ute i 8 månader.

Den här veckan har varit tuff. Väldigt annorlunda andra veckor. Jag blev alltså förflyttad till ett nytt område i Huddersfield och vi öppnade upp det från scratch. Inga undersökare, inget alls. Det har tagit oss några dagar att vänjas vid varandra men det känns bra! Min kamrat var inte så glad över att ha förflyttas och var ganska nere på grund av det och eftersom vi har behövt arbeta hårt för att starta upp området så är det extra tufft. Detta gjorde det tufft för mig också men jag har verkligen försökt vara positiv och framåt och jag har lärt mig mycket redan. Sister Doying var alltid så framåt och orädd för allt och nu har jag chansen att vara det och jag vet att jag kommer utvecklas mycket utav detta. Och tänk om några veckor när vi ser tillbaka på området och kan se hur mycket det har växt! Vi har redan hittat tre undersökare och fler är på väg! 

The Incident‏

Skickat: 2013-05-07

Jag debatterar med mig själv om jag ska dela med mig utav det här eller inte men jag tror att jag måste för att det är egentligen sa otroligt roligt även om det på samma gång inte var roligt alls.

Förra veckan bravader:

 

Så som missionär blir vi matade av medlemmarna en hel del. Speciellt i detta området. De serverar upp mat på din tallrik och ger alltid efterätt också. Detta för att de tycker att vi jobbar så hårt och vill se till att vi får ordentligt med mat. Det blir en ganska stor kontrast till de dagar när vi har riktigt mycket att göra och vi kan gå utan mat i upp till sju till åtta timmar. Som förra veckan då Sister Doying och jag glömda planera in tid for middag två dagar i rad och istället bokade lektioner med undersökare. Så allt detta gör att man inte har mycket rutin när det kommer till mat. Man är antingen sjuuuuuukt mätt eller riktigt hungrig. Detta leder till att när man äter så äter man mycket.

 

Så var det för oss igår, vi hade haft distriktsmöte och åt därför lunch lite senare. Hela distriktet gick tillsammans till ett ställe som heter Nando's och som nästan bara serverar en massa kyckling . Alla missionärer älskar det stället och hade peppat mig inför att äta där eftersom det var min första gång. Så jag såg till att beställa ordentligt. Jag tryckte i mig nästan en halv kyckling utan en tanke på att vi tre timmar senare skulle äta hos en familj i från församlingen.

 

Några timmar senare, på väg till middagen, insåg jag och Sister Doying att vi hade glömt kartan i lägenheten! Vilket var otroligt dumt då ingen av oss varit hos denna familjen förut  och de bor i en större by utanför Huddersfield. Så det blev att vi fick fråga runt när vi kom fram till byn och sen springa/skynda till deras hus. Vi kom fram tio minuter sent helt svettiga och trötta efter var kaosartade springtur. 

Som vanligt fick vi maten uppserverad på våra tallrikar. Någon sorts kycklingpaj som var riktigt god. Halvvägs igenom känner jag av att jag redan är mätt. Men är man uppväxt med att man ska äta upp det man har på tallriken och man är hemma hos någon som ansträngt sig för att laga mat åt en så äter man upp. Ingen fråga om saken. Så jag tryckte sakta och ganska smärtsamt i mig hela tallriken för att sedan bli mött av en STOR bit kaka med sås. Efterätten plågade mig. Jag åt nästan allt men jag kunde bara inte förmå mig att äta de sista två bitarna. Vi satt och pratade lite efteråt men jag började vid det här laget känna mig riktigt illamående.

 

Jag knäpper diskret upp mitt skärp som jag har runt klänningen och sitter och andas tungt. Min mage är inte glad. Som tur var så är det Sister Doyings tur att lämna ett andligt budskap, som vi brukar göra när vi äter hemma hos någon. Under budskapet sitter jag och försöker le och nicka. Jag bidrar med någon kommentar men sitter annars tyst och försöker lugna min starkars mage. Vi får sedan skjuts. I bilen sitter jag knäpptyst. Jag låter Sister Doying prata för jag mår verkligen illa. Jag andas tungt och försöker kolla framåt för att inte bli ännu mer illamående. Medlemmen släpper av oss utanför några andra medlemmars hus där vi och några undersökare snart ska ha hemafton. 

Precis när vi går ur bilen känner jag hur jag snart kommer spy, jag mår så sjukt illa. Jag kommer spy. Snabbt vinkar jag hejdå till medlemmen som körde oss, Sister Doying följer strax efter. Jag följer bilen med blicken när den kör iväg tills jag inte längre kan se den och sen vänder jag mig om och spyr.

Tack och lov hade jag näsdukar i väskan och allt gick bra. Medlemmen som körde oss såg ingenting och de medlemmar som vi skulle till vars gräsplätt jag spydde på såg ingenting heller. Min stolthet var fortfarande relativt bevarad. 

Resten av kvällen mådde jag bättre. Magen var fortfarande inte helt glad men inga fler incidenter. haha. Hjälpe mig. Usch. Inte den härligaste upplevelsen där inte!